Milstolpe

Förra veckan var det äntligen dags, att ta sig upp på den stora bron, och som vanligt inföll det när jag minst anade det. Det har varit rivstart på jobbet efter semestern, och trots en bra träningsstart första veckan med både gymbesök och löprundor hade andra veckan varit betydligt sämre på den fronten. Maken ville gå till gymet, men det var solsken, om än blåsigt, så jag ville utnyttja vädret och springa istället.

Sagt och gjort, på med skorna med mest stötdämpning och iväg. RunKeeper-appen har defaultinställning att rapportera tid, längd och snitthastighet var 5:e minut, en inställning jag inte använt på MiCoach-appen. Tidigare har jag egentligen inte uppskattat den funktionen, men den här gången var det mycket uppmuntrande att få uppdateringar där snitthastigheten kontinuerligt sjönk hela tiden, och höll sig nästan konstant i den långa backen upp på den stora bron.

Väl uppe på bron, i den starka vinden och med bilar, långtradare och bussar som dånar förbi så hela bron gungar, där känns det som storvinst varje gång jag tar mig dit, och tittar ner på älven, ut mot hamnen, eller in mot stan och hur pyttelitet allt ser ut. Bara den känslan är värd besväret att ta sig dit - utsikten kommer på köpet :)

Ja, jag vet - en löprunda är för att springa, inte för att fota med en so-so mobilkamera... och ändå var besvikelsen stor när jag efter fotostopp och vändning högst upp på bron insåg att appen inte stoppat tidtagningen, för visst tryckte jag väl på "pause"-knappen när jag stannade? Så min fina snittid försvann i solnedgången. Och eftersom det inte var tisdag, fick jag inte ens nöjet att se en av de stora blå båtarna i hamnen.....men jag var väldigt glad när jag kom hem och precis hade kommit över 10 km.

Det var första rundan i år över 10 km och både flåset, benen och fötterna kändes förvånansvärt bra, vilket inte innebar att det inte gjorde lite ont och var mer än litet stelt dagen efter... Det jobbigaste var att senan på utsidan av knät gjorde sig påmind både på höger och vänster knä, även om det var först efter 8-8,5 km.

Det var också första rundan med 3/4-dels långa tights och en tunn, långärmad tröja över t-shirten, så rent vädermässigt var det nog höst, men eftersom det var augusti, gårdagens runda företogs i sommarklädsel, så taggar jag ändå inlägget som "sommar".

R.I.P. Götaverken?

Idag är en sorglig dag. Götavarvets ägare meddelar att varvet ska läggas ner. Det är sista varvet vi har kvar i stan, från ett varv i varje vik längs hela Norra Älvstranden ända ut till Arendal finns snart inget kvar. Vad jag har kunnat se på alla joggingturer längs älven är det nästan alltid något fartyg på varvet - i torrdockan eller längs kajen. Lade jag inte upp ett foto för en liten tid sen med hela tre fartyg hos varvet, samtidigt?

Det är alltid sorgligt när något med lång tradition går i graven, även om det naturligtvis kommer nya företag och nya branscher som får ett uppsving. Däremot är det väl tveksamt om det kommer en ny verksamhet som bidrar till samma karakteristiska skyline som varvet har gjort. Många är säkert glada för om varvet läggs ner frigörs mark som kan användas till mer kontor och bostäder i citynära läge. Min kollega exempelvis som sa häromdagen att det enda som störde utsikten över älven var torrdockan... Men det finns fortfarande ett litet hopp, om det går att hitta en köpare - någon som känner sig manad?

Och kanske är det dags för en nystart även i den lilla världen - jag blir arg och ledsen nästan varje gång jag springer längs älven och ser hur den fina vattenkontakten förstörs genom stora spårvagnsbyggen precis längs med vattnet. Det hindrar en fri rörlighet i det som kunde bli ett vackert grön- och promenadområde - hur tänkte stadsplanerarna egentlige här? Efter alla renoveringarna hemma - någon vecka till innan hallen är helt klar - är bostaden redo för eventuell försäljning när något fint objekt dyker upp. Kanske är det till och med dags att fundera på en flytt från (inner)stan?

Och till sist, några favoritbilder på varvet ... en epok går i graven.

Shipspotting, 2a försöket

Idag var det äntligen dags - jag skulle åka med på båtturen ut till Skandiahamnen för att titta på Triple-E-fartyget Majestic Maersk, systerfartyg till McKinney-Möller Maersk som var här för någon månad sen. Att säga att det är stort är ett understatement. Däremot ingav fartyget varken samma avskräckande eller respektingivande känsla som Wilhelmsens Tombarra gjorde när jag var med om dess dop för... ja det måste vara sju år sen nu. Lite konstigt eftersom Majestic Maersk är ungefär dubbelt så lång och dubbelt så bred som Tombarra.

Att Majestic Maersk verkar mycket mer tillgängligt beror nog på att containerfartyg och car carriers har helt olika design. Ett containerfartyg är brett och med öppet däck så en stor del av lasten är synlig. En car carrier är raka motsatsen, smal och hög med alla däck täckta - i moderna fordon är det elektroniken som lider mest av en hög salthalt / saltvatten. Det bidrar säkert också till skillnaden i intryck att jag faktiskt fick gå ombord på Tombarra och se det inifrån, samt gå i trappor uppför alla 12 däck till bryggan. 

Det var en salig blandning av olika människor med på båtturen - barnfamiljer, studentgäng, pensionärer, par, fotofantaster, shipspotters, mm. Vädret var riktigt bra, ingen sjö att tala om och en solnedgång som verkligen inte gick av för hackor! Det var verkligen imponerande att arrangören Göteborgs Hamn ordnat både båttur och sådant perfekt väder ;-)

När vi vände och gick tillbaka in hade solen gått ned och det var mycket, mycket kallt. Men jag är väldigt nöjd och glad över att ha kommit iväg på en så trevlig kvällsutflykt. Det blev många fina bilder i motljus med kranar och fartyget i bakgrunden. Om maken hjälper mig snygga till dem och få in dem i datorn så blir det kanske ett blogginlägg till på samma tema.

Vacker höstmorgon

Maken var snäll och tog en bild på citronträdet i helgen, med den riktiga kameran...

Min dag började mycket tidigt, men vilken belöning det gav i form av den vackra gryningen, med ljuset som långsamt kom upp över stan medan morgondimman fortfarande låg som ett tunt skikt över hustaken med enstaka höghus och skorstenar som stack upp.

Morgonen fortsatte i samma anda av trevliga överraskningar när det visade sig att det var nytt kaffe i kaffekvarnen, med en kanonfin crema som resultat! Maken har shoppat på nätet och hämtade i förra veckan 3kg av gamla favoriter och nya spännande bekantskaper, hos postutlämningen.

Det blir en bra dag idag och det är återigen storbesök i hamnen, denna gång av Majestic Maersk!

Förberedelser

Med lite kvarvarande träningsvärk i höger vad var det läge att byta motionssätt. Dagens träningspass blev därför en cykeltur, för att mäta upp sträckans längd och se hur jag ska springa mitt stadsvarv som är ett av målen för 2013. 

En del av sträckan går genom ett område med kraftig exploatering, så det är lite klurigt att veta vilken väg som är framkomlig. En kollega föreslog att jag helt sonika skulle följa den blå linjen från Göteborgsvarvet, men se det gick inte - mycket har hänt på 3,5 månader så den bansträckning som gällde i maj slutar nu i en byggarbetsplats. Efter lite felcykling, bland annat upp för en hög kulle och således också nedför en alldeles för brant backe i grus på andra sidan, så hittade jag en bra väg att springa som inte är så svår att komma ihåg. 

När jag kom iväg började solen gå ner och eftersom det är tisdag är det Maersk som har fartyg i Skandiahamnen, denna dag Ebba Maersk. När skymningen föll kände jag mig präktigt nöjd över att ha letat upp, bytt batterier i och tagit med mig lysen till cykeln (något jag inte hade på förra veckans cykeltur och skymningen kom väldigt snabbt). Nästan, men ändå inte riktigt, så jag hoppades på en cykelpoliskontroll så jag kunde få känna mig extra duktig ;-)

Total cyklad distans idag var 16,76km, men eftersom jag cyklade lite fel här och där tror jag det är omkring 15-16 km att springa. Makens kommentar till distansen: "Det är ju låååååångt!". Tidigare har han sagt att han ska följa med mig, så enda frågan nu är väl om han gör det med joggingskorna på eller på cykel som supporttrupp. Nu gäller det att ligga i och hitta rätt skor för distansen!

Uff och puff

Åhhh, vilken jobbig runda :-( Hela kroppen var supertung! Kanske berodde det på för lite sömn i natt, cykelträningspasset till Älvsborgsbron för att se Maersk McKinney-Möller igår, eller för att det varit en lång dag på jobbet. Jobbigt var det i alla fall. Fötterna o benen ville liksom inte vara med. Idag hade det nog varit skönt med stabilare skor med mer studs i, som Saucony Virrata, istället för FreeRunskorna, som kändes väldigt mycket för små samtidigt som jag inte fick till snörningen bra, trots flera stopp för att justera. Det enda som funkade bra idag var pulsbandet, med en score på 72%.

Bra väder med kvällsbris o mestadels mulet, men svalare än förra veckan, så ingen sommarstass. Det märks att vi är på god väg in i den mörka årstiden - ljuset försvinner så snabbt. Det är är nästan så jag skulle vilja använda h-ordet idag. 

Nerd alert!

Idag är en speciell dag för Göteborg - Maersks första Triple-E-fartyg, Maersk Mc-Kinney Möller, tillika världens största containerfartyg, anlände i morse till Göteborgs Hamn. Inte så att jag ägnar mig åt "ship spotting", men det är alltid lika roligt att titta på vilka fartyg som ligger inne i hamnen, antingen det är hemmavid eller ute på resor. Och tisdagar är det extra roligt att passera över Älvsborgsbron eftersom det sen flera år tillbaka är "Maersk"-dagen. 

Nåväl, detta innebar att kvällens träningspass blev en cykeltur med mobil och kamera i högsta hugg. Över Älvsborgsbron och tillbaka på "rätt" sida. Som träningspass betraktat var det bra, men bilderna blev tyvärr riktigt usla, så det blir ingen bild till detta inlägg. Det är lätt att vara efterklok, men några tips för den som vill göra något liknande, och som jag tar med i planeringen nästa gång:

1. Se till att vara i god tid! Jag ville få solnedgångsbilder, men som det nu blev gick solen precis ner när jag kom fram. Det var inte ens någon idé att plocka upp kameran utan det fick räcka med några mobilbilder.
2. Scouta en bra plats för att ta bilden från i förväg - och ha ett par back-up platser i beredskap! När jag väl stod där uppe och kände mig lagom fånig insåg jag det hjärnan redan visste, nämligen att de enda bilderna som gick att få därifrån var på aktern, och nja, det är väl inte den del som är mest imponerande. Det blev inte bättre av att ett annat fartyg låg 
3. Broar är inga bra platser att ta bilder från när det är mycket trafik! Hela bron vibrerade så kraftigt när långtradarna passerade att horisontalmätaren i kameraappen gav utslag. 

Turligt nog slipper jag vänta 2*45 dagar, eller vad det nu tar för fartyget att gå härifrån till Asien och tillbaka igen eftersom systerfartyget Maersk Majestic kommer hit i september, med guidade turer (sjöledes) för allmänheten. Gissa vem som kommer stå om inte först, så åtminstone ganska långt fram i kön?