Merrell Bare Access Arc 3

Jag erkänner, helt utan omsvep, jag gillar (löpar)skor! Bara för att det handlar om löpning måste man inte begränsa sig till ett par, eller hur? Och visst är det viktigt att skorna sitter bra på fötterna, framförallt när man springer? Så när det glappar och foten åker fram och tillbaka i skon så tårna blir alldeles stötta, och snubbelrisken är ständigt närvarande, då är det väl snudd på oansvarigt att inte köpa nya skor?!?!?

Så när zalando.se hade rea i början av sommaren kunde jag inte låta bli och nu ingår även Merrell Bare Access Arc 3, storlek 37.5 i skouppställningen. På något sätt verkar det alltid vara rea, finnas rabattkod, eller ges extrarabatt på Zalando, undrar hur det kommer sig ;)

Recension

Bortsett från att mina Bare Access Arc 2 är svarta och ett halvnummer större, är jag faktiskt osäker på vad som skiljer version 2 och version 3. Kanske har version 3 något högre höjd på sulan ("stack height"), även om dämpningen är densamma som i version 2. Att dessa sitter bättre på foten (mindre glapp både i sidled och tårnas riktning för framfoten) tror jag mest beror på att jag gått ner ett halvnummer till stl 37,5, dvs. ungefär den storlek jag brukar ha i vanliga skor också.

Trots att de endast har 2 mm mer stötdämpning än Merrell Ascend Glove, är  de avsevärt mycket mer "studsiga". Utöver den lilla skillnaden i stötdämpning, Bare Access Arc har 8 mm mot Ascend Glove's 6 mm, kan det också bero på att de förra är avsedda för asfaltslöpning med de senare är terränglöpningsskor. Puritaner, har jag förstått, vill undvika sådan studs, men jag måste medge att det är skönt med lite extra hjälp på asfalten, framförallt nu när det varit så varma dagar... Dessutom tycks de vara svalare än version 2, som jag vill minnas var varma långt in i oktober förra hösten.

Något som störde mig med version 2 var att det kändes som om sulans vinkel på fotens utsida var för rät och därför landade framfoten plant i sidled, istället för att landa på utsidan först. Antingen har jag ändrat mitt löpsteg (knappast?!?!), eller så är skorna mer anpassade för olika fotisättningar än den förra versionen.

Hursomhelst, jag är mycket nöjd med skorna, totalt 56 km hittills fördelade på rundor mellan 5 och 9 km, och ser fram emot flera trevliga rundor i dem. 

Vårens laguppställning

Nu är den klar, vårens laguppställning (från vänster):

• Merrell Ascend Glove GoreTex, för blött och kallt väder
• Merrell Ascend Glove, för torrt och varmt väder
• Merrell Pace Glove 2, för "snabba" och medellånga rundor
• Saucony Hattori LC, för "snabba" och korta rundor

Årets petningar är Merrell Bare Access Arc 2 och Nike Free Run 3+ som nu är borttagna ur rotationen. 

Merrell Bare Access Arc 2 testade jag på en kort runda i veckan, och de är stora som båtar (stl 38 istället för 37,5) så jag fick kämpa hela rundan för att ha en någorlunda behaglig fotisättning. Dessutom är de lite för kantiga i fotisättningen, dvs. sulan har en 90-graders vinkel som gör att foten bara kan landa på ett sätt, istället för att vara lite rundan i kanten i sidled så att foten kan landa på utsidan först. Ont i knäna efter 20 minuters löpning gjorde mig inte mer vänligt inställd till dem...

Nike Free Run 3+ åkte ner i farmarligan i vintras när jag fick så ont i knäna av dem, också då efter en kort tids löpning. Nu har jag i och för sig inte testat dem igen, men jag minns också att de, liksom Bare Access-skorna är väldigt breda i framfoten så båtproblemet gäller även för dem. 

La Famiglia

Så var det det här med löparskor - hur många har jag egentligen och hur många är "för många"? 

Varför ska principen att ett par skor räcker tillämpas för löparskor, när helt andra principer tillämpas för vardagsskor? För egen del föredrar jag att ha olika skor för olika typer av löppass, på samma sätt som jag har olika skor till vardags beroende på väder och vad jag ska göra under dagen. Och naturligtvis är det lite för att det är roligt också...

"Familjen" består hittills av följande skor:

• Första förälskelsen: Nike Free Run+ 3
• "I vått och torrt": Merrell Ascend Glove GTX
• The ones who (almost) got away: Merrell Pace Glove 2
• On-again / off-again: Merrell Bare Access Arc 2
• Glädjespridaren: Saucony Hattori LS
• "Sladdisen": Vibram Fivefingers Bikila LS

Eftersom de somrigaste skorna är nedpackade blir det tyvärr inget familjefoto denna gång. Vad jag (o)gillar med respektive familjemedlem (sko) kommer i senare inlägg.

Just Do It

Så enkelt, "Just Do It". Undrar hur många timmars prestationsvånda det tog för det kreativa teamet på reklambyrån som tog fram Nikes slogan? Hur många sömnlösa nätter, övertidstimmar, pizzor och öl osv gick åt? Hur många andra förslag förkastades under vägen? Och sen, plötsligt, satt den bara där? 

Det är säkert över tjugo år sen jag såg den första gången och fortfarande är den lika inspirerande. Att släppa tanken på allt annat - familjen, hemmet, jobbet, världsproblemen, och bara fokusera på att "just do it". Ikväll var en sån typisk gång när det verkligen handlade om att bara ta tvärt av, och göra som Nike uppmanar oss till. 

Humöret sjönk redan på eftermiddagen när jag var tvungen att avboka kvällens TRX-pass för att hinna avsluta dagens uppgifter på jobbet. Ett par timmar senare insåg jag att jag stannat för länge för att det skulle vara realistiskt att ge sig av till gymet när jag kommit hem. Men, det var en så fin kväll, torrt väglag, precis över nollan och ingen vind. Kanske skulle jag försöka mig på ett löppass?

Tricket att faktiskt komma iväg när jag väl kommit hem och in i värmen är att inte sätta mig ner. Bokstavligt talat! Och om jag sätter mig ner måste jag upp igen snabbt. Annars blir jag sittande, försjunken i något, och så börjar jag slappna av, kroppstemperaturen sjunker och snart sitter jag där, kall och frusen. I det läget har kroppens önskan och behov av träning förlorat kampen mot hjärnan som säger att det varit en lång dag, det är kallt och mörkt ute, och imorgon är det återigen en tidig start som gäller. Således inget sitta ner ikväll när jag kom hem!

Varken det faktum att jag inte hade några bra springskor framme (mer om varför jag inte tog de vinterskorna i ett senare inlägg), eller att min mobil som pulsbandet funkar till hade lagt av, hindrade mig. Springskor lokaliserades snabbt till den mest lättåtkomliga lådan med vårskor och appen laddades ner till en annan mobil. 

Belöningen för att ha tagit mig över puckeln att gå ut igen när jag väl kommit hem, lät inte vänta på sig. Det kändes riktigt bra direkt när jag började springturen. Lagom varmt klädd från början till slut, lätta och sköna skor, inget ont i knäna trots lördagens misslyckade springtur och ganska bra studs i benen trots det långa uppehållet. Det var heller inte bara jag som tyckte det var en fin kväll för en springtur för så många andra joggare har jag nog aldrig mött på en runda.

Löparkläder

Eftersom jag inte har sprungit så många vinterpass än är det fortfarande lite svårt att hitta rätt klädsel för springturerna, men ikväll blev det en fullpott. Idag var det den sköna underströjan Asics Seamless LS, som jag fick en till av i julklapp, ihop med Asics Winter 1/2 zip och en tunn windbreaker som fick tjänstgöra upptill, vilket var en utmärkt kombination - jag blev varm och svettig, men aldrig blöt och kall. Salomonbyxorna är perfekta i temperaturer kring nollan, men för varma när det närmar sig 5 plus och uppåt.

Till skillnad från valet av byxor var skovalet inte helt självklart. Först tänkte jag ta Pace Glove-skorna, men var osäker på om de skulle hålla för temperaturen, så jag bytte till Bare Access Arc 2-skorna. Tur var det, för allt grus hade gjort Pace Glove-skorna obekväma eftersom de har så tunn sula där nästan alla små ojämnheter och gruskorn känns. Med både kompressionsstrumpor och vinterstrumpor var skorna nästan lagom stora ;-)

Kvällens ensemble toppades med en microfleecemössa och GripGrabhandskar. De senare är verkligen suveräna. De har nu testats både i regn och hård vind, liksom i torrt väder och temperaturer från nollgradigt upp till 5-6 plus. Fantastiskt nog funkar de lika bra i alla dessa situationer. De blir blöta i regnet men håller värmen ändå, trots vinden, och de blir kanske lite varma vid 5 plus, men då räcker det att öppna händerna så fläktar det skönt längs fingrarna. Blir det kallt är det bara att knyta händerna. Dessutom har de titthåll för tummarna och pekfingrarna så man kan använda dem på mobilens touchskärm. 

För små skor

Gårdagens träning blev 5km på löpband - svettigt värre! Både för kroppen och hjärnan. Att springa på löpband kräver en riktigt stor portion motivation. Gårdagens bestod i att testa en ny skomodell (Merrell Train Crush Glove), som var en stl mindre än den jag annars har i merrellskorna. Och den sista km gick på ren envishet för att kunna säga att jag sprungit 5km, uppvärmning och nedvarvning borträknat. 

Efter allt skrivande om skostorlekar på bloggen så lät jag mig övertalas att prova ett par i en hel stl mindre, dvs. stl 37. AJ AJ AJ AJ! De där förargliga pektårna, som sticker ut långt framför övriga tår, var inte glada efteråt. Det var inte heller undersidan av trampdynan som på något egendomligt sätt tryckts ihop från sidorna.  

Så just nu känns de skor jag har alldeles perfekta, trots att glappet framme vid tårna är något större än vad som är bekvämt. Men, om någon är intresserad av köpa dem (Merrell Bare Access Arc 2 resp Merrell Pace Glove, stl 38) till rabatterat pris så är jag öppen för att testa ett par i stl 37,5. 

PS. Pulsbandet ihop med Adidas MiCoach-appen har funkat felfritt senaste två löppassen. Antagligen för att jag varit rejält svettig så sensorerna blivit ordentligt fuktade. Däremot funkar GPS-funktionen fortfarande inte med multitasking, mycket störande. Helst vill jag slippa byta app eftersom alla mina löprundor finns loggade i MiCoach, så det får kanske bli en kontakt med IT-supporten :-/ DS.

Brittsommarvärme

Åhhhh, vilket härligt löppass! Sommarvärmen är tillbaka, träningsvärken från lördagens pass borta, och det kändes som jag studsade fram utan ansträning ;-) Maken sprang med mig, vilket brukar leda till ett högre tempo än om jag springer själv. Så också denna gång. Snabbaste km gick på 5.42 min.

Tyvärr är MiCoach-appen ganska buggig sen en tid tillbaka (sen sista iOS6-versionen), så alla km blev inte registrerade - ett tydlig tecken på den säger att den tredje km tog 25 min att springa.... Däremot funkar pulsbandet för tillfället helt utan problem.

En annan trevlig sak med hösten är alla favoritTV-serier som kommer tillbaka. Första avsnittet av Homeland bådar gott för en spännande säsong: Carrie utan medicinering och en ny baddie med sin egen agenda som Sauls högra hand!

Magknip

För den som inte själv inser det, dvs. såna som jag, vill jag starkt avråda från att springa med magknip. Det verkar som något mer än god mat slank ner vid lunchen i salladsbaren... men jag ville absolut göra ett försök att springa ikväll - vädret var ju så bra!

De nya löparbyxorna från Salomon var alldeles lagom varma, vilket får mig att fundera över hur många extra långkalsonger jag behöver ha när temperaturen kryper ner mot nollan - idag var det ändå 8-9 grader. Efter en kall start fick jag snabbt upp värmen, även om tempot var minst sagt måttligt. Någon km hemifrån, på tillbakavägen, tog magknipet överhanden och jag fick anse mig besegrad och gå hem. 

Med tanke på hur kallt det blir på slutet och innan jag hunnit värma upp mig ordentligt hemma igen, ter sig som målet att springa ute till mitten av november alltmer avlägset. Det ska bli skönt med träning inomhus imorgon när det är dags för personlig träning på gymet - ska bli spännande att se vad det ger!

Små citroner gröna

Det är nästan en vecka sen jag sprang senast, så det var kanske inte så konstigt att det kändes lite ovant idag. Däremot var det konstigt att benen var så trötta och svaga - de har ju inte gjort annat än vilat, eller vad de nu gör när jag sitter, de senaste dagarna. Lätt känsla av att det sträckte i den där senan på utsidan av höger knä efter halva sträckan. Bådar inte gott, för nu tänkte jag göra ett försök med mitt långlopp i helgen - väderfolket spår återigen bra väder på både lördag och söndag. 

För övrigt känns det som vi går mot höst och vinter i rasande takt nu. Träden blir gulare och gulare för var dag, vilket är vackert men lätt att missa om man inte tittar sig omkring lite extra på vägen till / från jobbet. Sommarjackan förslog inte längre när jag var ute vid åttatiden häromkvällen. Och idag stod jag länge och valde mellan fleecejacka under sommarjackan eller den tunna dunjackan. Ett annat tecken på att sommaren är över att tågnaglarna nu är oglamoröst omålade igen, efter en sommar med all möjliga variationer på grönt och rosa. 

Våra odlingar ger ordentligt mycket chilifrukter av olika slag, men inte alls så många tomater som vi brukar få. Kanske beror det på den omtalade och omvittnade bristen på bin, eller på att jag varit för dålig på att hjälpa dem på traven genom att leka bi med en tops, eller helt enkelt på att sommaren kom så sent (fast å andra sidan så var den ju riktigt solig och lång, om än inte så supervarm). Lite konstigt är det ju eftersom chiliblommorna tydligen blivit så ordentligt pollinerade, om inte maken har "fuskat" och hjälpt dem på traven. 

Här hade det varit trevligt med en bild på mitt citronträd, men eftersom timmen är sen blir det inga bra och snabba bilder med mobilen (och jag har även börjat märka att iPhone 5 inte har den bästa kameran för makrobilder....). Totalt blev det nio citroner av alla blommorna på trädet i våras. De har varit stora och gröna väldigt länge, men senaste veckorna har några börjat färga om. Det roliga är att de nu är tvåfärgade - nästan helt gula på sidan som stått mot solen, och gröna på andra sidan. Funderar på vad jag ska göra med dem när de är klara att skördas. Gröna stekta tomater har jag hört talas om, så kanske kan man göra en variant med gröna inlagda citroner?

Aaaarrrrgggghhhhhh

Så nära, men ändå inte riktigt :-( När jag kom tillbaka från dagens runda och tittade på trippmätaren stod den på 9,72 km. Hur är det möjligt?? Tog till och med en extra omväg på slutet för att passera 10k-gränsen, men uppenbarligen borde jag ha förlängt den ytterligare lite. 

Nåja, det var en skön runda, betydligt behagligare än den förra, vilket också syntes på medelhastigheten, trots några riktigt rejäla uppförsbackar. Vädret var så fint så jag bara var tvungen att ge mig ut ikväll. Vacker solnedgång och klar himmel. Större delen av tiden kunde jag dessutom springa utan jacka. Hösten när den är som bäst!

Och det bästa av allt var att jag nästan inte hade ont någonstans... det klart, lite småkänningar här och där, då och då är det ju nästan alltid, men allt gick över. Efter avslutad runda gjorde det inte ont alls (men nu, några timmar senare är vristerna superstela när jag reser mig från skrivpositionen i soffan, men det var det värt!), utan bara en otroligt skön trötthet och glädje över så bra löppass! När man springer och kroppen svararbra, man har kontroll på både andning och löpsteg - den känslan är oslagbar! 

Tanken var att detta skulle vara en sista uppvärmning inför min långa asfaltsrunda, utmaning nr 2 av mina mål för året. TIdigare i veckan har prognosen sagt vackert väder på söndag, men nu har meterologerna plötsligt flyttat det fina vädret till lördag och måndag och istället lagt in regn på söndag. Eftersom det inte går att flytta springturen till lördag får jag hoppas på att väderprognosen kan ändras igen.

Sista passet!

Missade att starta träningspasset hemma och upptäckte det först efter ca 5 min. Idag var det tunga ben. Kanske inte så konstigt eftersom det är 4e eller 5e löpdagen i rad. Egentligen hade jag inte tänkt springa idag, men maken ville ta en tur så jag beslöt mig för att göra honom sällskap. Ser dock fram emot vilodag imorgon. Känner att det drar i höger hålfot vid fotisättningen. Det kan inte vara bra :-( Men nu har jag gjort sista passet i träningsplanen. Ska fundera i helgen på om jag ska starta en ny för att hålla motivationen och tempot uppe under hösten. 

Storlekens betydelse...

Intervallpass som kändes bra! Pulsmätaren funkar igen :-) så jag kunde köra intervallpasset som egentligen var avsett för gårdagens träning. Antagligen hade jag inte blött sensorerna och huden - ja, det underlättar att blöta inte bara bandet utan också huden - som sensorerna sitter mot ordentligt igår.

Regnmolnen vek hädan ikväll också, så det blev tillfälle att testa de nya skorna! Mycket nöjd med dem, de är väldigt lika de andra merrellskorna i GoreTex, men lite mer dämpning och lite mer stabilitet. De var också relativt varma, så de kommer nog att funka en bra bit in på hösten också. Storleken är också som de andra, dvs. precis i övre spannet av vad som är lagom mycket för stort.

Skostorlekar

Några kommentarer om det här med storlekar på sportskor. Det finns vad jag märkt ingen annan skobransch som har en så stor variation i storlekarna. I min enfald tror jag, stort fan av ordning och reda, att skostorlekarna inom respektive region är standardiserade, dvs. att stl EU 38 är densamma oavsett vilken typ av sko och vem som tillverkat den. Möjligen kan man invända att amerikanska och engelska skotillverkare använder sina egna skomått (US resp. UK) och att det vid översättningen till EU-stl blir avrundningsfel. Detta håller dock inte heller, eftersom Nike och Merrell, båda amerikanska märken, har helt olika definition av US 7.5 (=UK 5 = EU 38).

Ett exempel med mina egna sportskor visar den stora variationen i storlekar - mina fötter är ju ändå samma längd och såååå gamla är inte skorna:

• Nike Free Run 3 och Nike Lunarfly+:4 EU 38.5, men skulle behöva EU 39-39.5
• Saucony Hattori LC: EU 39
• Merrell Ascend Glove GTX och Merrell Bare Access Arc 2:  EU 38, ev. hade det kanske räckt med EU 37.5

Och för att göra det hela än mer förvirrande: De Merrellskor jag provat tidigare på säsongen, dvs. de som ingick i deras vår- och sommarkollektion, behövde jag stl EU 38.5 för att få samma utrymmeskänsla som i de jag nu har EU 38 i.... Så inte ens inom ett och samma märke och skomodell stämmer storleken mellan säsonger...

Obeslutsam

Nya Merrell Bare Access Arc 2-skorna har kommit! Ska jag hoppas att dagens tunga regnmoln kommer in så jag kan blöttesta GoreTex-skorna, eller hoppas den soliga kvällen fortsätter så jag kan testa de nya skorna? 

Fortfarande sommar!!

Har känt mig lite förkyld idag på jobbet - många som har hostat och varit halvsjuka hela veckan - men efter en promenad på stan i solen och lite vattenpåfyllning hemma, var jag i form att ge mig ut på en springtur. Och vilken fantastisk sommarkväll, igen! Faktiskt minns jag inte när det var en så lång, torr och solig sommar och förhöst senast - kanske aldrig under min livstid?

Progression run i Saucony Hattoriskorna. Fortfarande lite orolig för hur mina fotvalv klarar all framfotslöpning, så jag ser fram emot att få Merrell Bare Access Arcskorna (skickades från Amazons lager i Tyskland idag med beräknad leverans 17/9) som har bättre stöd för hålfoten. Efter stretching och dusch var det skönt att sätta fötterna i Salomon Relaxskorna.

Och vad är bättre än att avsluta kvällen med att se svenska fotbollslandslaget vinna sin VM-kvalmatch?

Två pass i en smäll

Jättefin kväll när solen tittade fram och värmen var tillräcklig för sommarstass igen! Gårdagens pass, som uteblev till förmån för cykelturen, var ett 30 min intervallpass med gula och gröna intervaller (samma som i måndags), och dagens planerade pass var ett 25 min grönt återhämtningspass. Så, för att få ett ordentligt träningspass, varför inte slå ihop passen? Ja, why not indeed?

Att springa efter cyklingen igår påminde mig snabbt om varför cykling och löpning är så bra att kombinera - de tränar motsatta delar av benmusklerna. När löpning tränar baksidan av låren och vaderna tränar cyklingen framsidan av låren och rumpan. Resultatet var att benen kändes som spagetti och vristerna väldigt vingliga. Det överstiger min fattningsförmåga hur rumpan kan kännas så tung idag att jag nästan ramlar omkull av bakvikten - ungefär som när man åker skidor och hamnar i obalans - när det kändes så otroligt bra i fredags kväll.

Intervallpasset var alltså ganska segt. Instruktionen för passet var "Spring de gula intervallerna i din 10K-tävlingshastighet", men jag är mycket tveksam till om jag kan hålla det tempot i 10 km. Det var skönt att avsluta med det gröna, korta passet. Irriterad över att FreeRunskorna klämde i tårna och foten halkar fram vid minsta nedförsbacke - inte skönt - så jag gick faktiskt sista biten hem efter det avslutat dubbelpass. Min nya definition av sköna löparskor inkluderar att fötterna inte halkar fram i skon. Vilken tur att jag har ett par Merrell Bare Access Arc 2 på väg från Amazon ;-)

Även om jag var trött redan innan dubbelpasset hade börjat, så var det otroligt skönt att komma ut och springa! De mörka regnmolnen gick återigen vid sidan om, molnen sprack upp och solen kom fram för ännu en vacker solnedgång. När jag väl kom hem igen var jag betydligt piggare än när jag gav mig av och kroppen känns sådär behagligt trött som den gör av fysisk ansträngning, så jag ser fram emot att sova extra gott i natt!