15 februari 2015

"Who the f--- is Alice?"


... aka Alla hjärtans dag när allt blev svart.

Vi hade vänner på middag igår. Förra gången vi träffade dem pratade vi minnen och 80-90-talets skidresor till Alperna (vem minns inte after-ski-klassikern som lånat sin titel till detta inlägg?), och eftersom vi alla är väldigt matintresserade övergick samtalet mer och mer till matkultur i Alperna än skidåkning. Det kom snart fram att alla inte ätit fondue och raclette. Eftersom vi råkar ha både fonduegryta och raclettejärn - bortsett från riskokare och fritös har vi verkligen ALLA onödiga köksapparater som går att uppbringa - bestämde vi att nästa gång skulle vi äta just detta.

Och "nästa gång" inföll således igår. Med raclette och fondue handlar det mer om att skiva och skära i bitar än laga mat i vanlig bemärkelse och det mesta lagas gemensamt vid bordet. Den som läst bloggen tidigare minns kanske att maken övertalade mig att göra hemgjord bearnaise i höstas, vilket skulle vara perfekt som en av såserna till fondueköttet. Sagt och gjort, vi bestämde oss för att lägga matlagningskrutet på såsen. 

För att ha tid att laga såsen i lugn och ro gjorde vi klart det mesta på fredagen och lördags-förmiddagen. Några ärenden och sen var det dags att göra såsen. Receptet följdes noggrannt - fonden kokades, äggulorna rördes i, värmdes i vattenbad och koagularade och sen kom det kritiska momentet, att tillsätta ett halvt kilo smält smör... och naturligtvis skar den sig, och naturligtvis ville den inte blanda sig ordentligt med smöret sen, oavsett hur många räddningsplankor i form av ljummet vatten och mixer, vi använde. 

Nästa överraskning var att raclettejärnet, med 14 år på nacken och sparsamt använt, gjort sin sista grillning. Två försök, två olika eluttag, kopplade till varsin säkring och samma resultat - totalt mörker.... Tack och lov var våra vänner mycket förstående och vänliga - såsen smakade gott, men var alldeles för rinnig för att, efter en natt i kylskåpet, ha stelnat lite och blivit riktigt fint krämig... kanske skulle vi bjudit hit dem å en repris ikväll ;) och istället för raclette blev det stekt ost med ugnsgrillade champinjoner och aubergineskivor.

Efterrätten bjöd i alla fall inte på några överraskningar, utan fortlöpte som planerat: Red Velvet Cupcakes från Jamie's America, dekorerad med mjuka silverpärlor ovanpå färskostkräm färgad av rosa och rödgelefärg, samt mascarponekräm naturligt färgsatt med blåbär till. Inte för att det senare behövdes, men det blev så fint färgmässigt, och det var ju Alla hjärtans dag :) 

Färskostkrämen av philadelphiaost var på gränsen till för lös för att hålla den spritsade formen någon längre stund, så jag funderar på att experimentera med philadelphiaost, mascarpone och smör för att få den perfekta konsistensen och smaken för snygg spritsning. Kanske kan nästa veckas tårtbak till jobbfikat utgöra en bra testplattform?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar