Tårtbak med förhinder

Det är sällan man får välja tårta alldeles själv, så det gäller att passa på när tillfälle ges. Förra året hittade jag ett recept på en chokladtårta med macarons, som jag var sugen på att testa, även om macarons inte är någon favorit för mig. Tårtbakandet gick dock inte riktigt som jag tänkt mig...

För att få tårtan klar redan på fredagskvällen, trots att inbokad middag hos kvartersfavoriten Rustik med goda vänner, försökte jag förarbeta tårtan i torsdags kväll genom att baka bottnarna. Receptet hade en, för mig, konstig ordning på tillredningen av smeten - sikta alla torra ingredienser i en stor skål, tillsätt alla blöta ingredienser och vispa till en slät smet. Inte riktigt så jag är van vid att baka mjuka kakor... 

Något i den processen förvirrade mig, så när jag ställt in de för ändamålet nyinköpta, ordentligt smörade och bakplåtspappers-försedda formarna med smeten i i ugnen upptäckte jag snopet att det smälta smöret som skulle ner i smeten stod kvar i kastrullen på spisen. Bottnarna fick grädda färdigt, men blev helt sneda, och helt oanvändbara. Det var bara att kasta ut, diska formarna och hoppas på bättre tur nästa dag.

Efter fredagskvällens middag var det dags för nytt försök. Den här gången dristade jag mig att göra i ordning smeten i "min" ordning, dvs. vispa socker och ägg luftigt, blanda de torra ingredienserna separat och sen vispa ner dem i socker- och äggblandningen och sist tillsätta mjölk och smält smör. Det gick bättre. Bottnarna gick upp väldigt fint i ugnen och verkade torra och klara 30 minuter senare.

Under tiden hade jag gjort chokladsmörsmeten utan problem och även chokladtryffelsmeten höll ihop, precis. Lärdom nr ett, som jag egentligen redan visste, men hade glömt: Använd aldrig gammal grädde i tryffelsmet - även om den kokas och smaken är bra riskerar den att separera hela tryffelsmeten :-(

Klockan hade vid det här laget blivit sådär 21.30, tårtbottnarna hade precis tagits ut ur ugnen och skulle svalna i formarna innan de togs ur för att delas. De hade blivit väldigt höga och fina, och om det inte vore för att avsvalnandet då skulle tagit än längre tid, hade jag satt en tyngd på varje för att få dem så där fint jämna. Istället gav jag mig på att dela de fortfarande varma bottnarna - ingen bra idé, framförallt inte som de inte var helt torra inuti... Tur att det skulle vara smörkräm på så de sneda bottnarna inte syntes. Lärdom nr två: Kontrollera båda formarna med baksticka, inte bara den ena, eftersom det aldrig är lika mycket smet i båda och den ugn som gräddar helt jämnt finns inte.

Här kom nu lärdom nr tre i detta tårtbakande, lita på magkänslan. Vem som helst förstår att den färdiga tårtan var minst en timma bort, vilket skulle bli alldeles för sent för att äta den samma kväll. Innerst inne visste förstås jag också det, men lät mig övertalas att göra den färdig ändå. Med resultatet att de varma bottnarna började smälta chokladsmörkrämen och tårtan fick tillbringa kommande timma i frysen. 

På lördagen var det äntligen dags att provsmaka tårtan, och trots strapatserna under själva färdigställandet, så var smaken helt och hållet till belåtenhet. Slutresultatet blev en underbart krämig och kladdig tårta "inspired by....": Tårtbottnar och chokladsmörkräm från receptet, en tryffelfyllning smaksatt med konjak och tinade hallon mellan bottnarna, dekorerat med björnbär silverkulor och sockerhjärtan.