16 augusti 2014

Carpe Diem, eller YOLO

Ibland förundras jag över vad som stannar kvar i primärminnet och vad som försvinner ned i till synes svarta minneshål i hjärnan. När jag tog studenten var jag lyckligt lottad och blev uppvaktad både med besök från nära och kära, och med presenter. Av presenterna minns jag vissa tydligt, vissa ser jag varje dag, och vissa är mer avlägsna eller kanske till och med glömda. 

En present utmärker sig från övriga på så sätt att det är den minst märkvärdiga rent fysiskt - kopierad text på ett A4 - och ändå kanske en av de mest betydelsefulla, eftersom den försöker förmedla något om livet, från en person som levt ett långt liv, till den som just ska ge sig ut på sin resa som vuxen. 

Länge satt texten på min anslagstavla, och när anslagstavlan försvann, packades texten ned. Nyligen undrade jag vart den tagit vägen, och häromkvällen dök den upp i en undangömd mapp vid en impromptu bokhyllerensning. Trots att det gått många år sen jag fick texten, står den sig förvånansvärt bra, även om jag vill tro att dagens 80-åringar har haft större möjligheter att ta tillvara alla ögonblick än just denne man hade. 

Nu när sensommaren snart övergår i höst och det blir regnigt, grått och mörkt, då är texten en påminnelse att fånga dagen. Att inte gräva ner sig i vardagen och de små problemen. Att försöka hitta och ta tillvara de ögonblick som ges varje dag. Och framförallt, att inte skjuta upp det där man verkligen vill göra, för att inte i slutet av livet titta tillbaka med saknad på alla dörrar som förblev oöppnade, eller alla vägar som förblev oprövade för att man inte vågade ...

En stilla fundering i försommarnatten


Jag hittade en tankeställare häromkvällen när jag läste en tidning helt slarvigt i enda syfte att förbruka lite tid. Vad jag fann var en 82-årig mans funderingar. Onekligen tänkvärda tankar...
                                                                                                                 Krister Ström

"Om jag fick leva om mitt liv igen, skulle jag göra fler misstag nästa gång. Jag skulle vara galnare än jag har varit den här gången. Det finns väldigt få saker som jag tar allvarligt längre. Jag skulle definitivt vara mindre hygienisk. Jag skulle ta mer chanser. Jag skulle resa mer. Jag skulle bestiga fler berg. Jag skulle simma i fler floder och jag skulle njuta av fler solnedgångar. Jag skullle äta mer glass och mindre bönor. Vi skjuter allihop upp saker till den där dagen i framtiden som aldrig kommer.

Lite då och då skulle jag uppträda lite som en galning. Jag skulle ha fler verkliga bekymmer och färre inbillade. Du förstår jag var en sådan människa som levde profylaktiskt, förnuftigt och förståndigt timme efter timme och dag efter dag. Åh, jag har haft mina ögonblick och om jag fick göra om alltihop igen skulle jag ha fler sådana ögonblick.

Faktum är att jag skulle försöka att inte ha något annat - bara ögonblick. Det ena efter det andra, istället för att leva så många år i framtiden.

Jag har varit en sådan där människa som inte gick någonstans utan en termometer, en hetvattenflaska, munvatten, en regnrock och fallskärm, om jag fick göra om alltihopa igen skulle jag resa med mycket mindre bagage - mycket mindre. Jag skulle börja gå barfota tidigare på våren, och hålla på längre på hösten. Jag skulle åka karusell mera, heja på fler människor och plocka mer blommor och dansa mycket oftare - om jag fick göra om alltihop igen. 

Men Du förstår - det får jag inte."

(YOLO: You Only Live Once)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar